Then the devil took your breath away
Tänk hur många sidor man kan ha egentligen. I skolan sitter man där, jobbigt som attans är det att hålla tillbaka. Men det är ingen som vet för det märks inte. Man försöker prata mycket, blinka mycket och man försöker att inte använda mobilen alltför mycket. För då påminns man, för då tänker man. Påminns gör man dock ändå, bara genom att finnas till, men det blir lite mindre jobbigt om man försöker vara social istället för att ha mobilen upptryckt i ansiktet. Mobilen fylld med minnen. Man sitter där med en klump i magen, med en oroande vandrande blick för vilka som går förbi. Trycker naglarna hårt in i handflatorna bara för att inte tappa allt och låta det inre bestämma. Man måste helt enkelt vara stark och att visa sig svag är inte ens något alternativ. Har man tur märker dom inte hur rödspränga ögonen är, eller hur läppen är sönderbiten för man bokstavligen har bitit ihop för alltför länge. Skoldagen får gärna ta slut nu, så jag inte behöver bita ihop mer, det räcker för idag.
Kommentarer