Första halvåret av 2015
2015 overall i text
• Jag fick tillbaka lyckan i typ 3 månader, men det var en falsk förhoppning igen, för den försvann igen. Jag fanns bara där som i andrahand igen, så medan jag var lycklig såg den andra det mer som ett tidsfördriv.
• Två av de viktigaste människorna i mitt liv har flyttat härifrån. En har flyttat långt bort, den andra har flyttat lite halvlångt. Men i vilket fall så har det varit otroligt jobbigt det med.
• När jag träffade en annan människa visade det sig att vi inte var så bra för varandra heller. Woho det var så kul, not. Det fick mig att tappa hoppet ett tag.
• Jag har blivit van vid heartbreaks i alla dess former, men jag blivit starkare ändå. Jag tror att grunden till att jag blev starkare var för att jag visste att samma sak skulle hända igen vilket gjorde mig beredd. O därmed starkare i efterhand sen. Med hjälp från en av mina närmaste vänner, S, har hon hjälpt mig gå igenom allt. Över det är jag ju inte, men jag hade i alla fall en vid min sida som var med mig alltså. Utan henne hade jag nog inte klarat det på samma sätt, för under sommaren när det blev som tuffast, var vi med varandra hela tiden och vi hittade på saker som fick mig att tänka på annat.
• Jag har låtit folk köra med mig och låtit dom behandla mig som dom vill, så dom har gjort det. Jag har tagit fler smällar än jag klarat av att hantera så nu i slutet, de sista veckorna, har jag egentligen inte velat kliva upp ur sängen. Jag gör det för jag måste, jag måste hitta på något för att tänka på annat.
2015, you will not be missed
Det var första gången jag alltid hade någon vid min sida varje gång det blev jobbigt i livet, något jag inte heller var van vid, då många är bra på att lämna när det blir jobbigt för någon, vilket är sämsta saken någonsin man kan göra i det läget. Det var första gången jag började tänka från ett annat perspektiv, eller egenligen blev tvingad till det, men som gjorde saker bättre i längden. Första gången jag hade en "riktig" hemmafest, och antagligen sista gången också. Haha nä skoja. Första gången jag gjorde tre tatueringar på samma år. Första gången jag kände mig viktig för någon på riktigt.
För varje gång
Vinröd och guld
Länge leve vi.. Fast nä det gjorde vi inte
Igår var det fest. Roligt var det, men mindre kul att jag är den enda som är under 18.. Men förfesten var rolig i allafall haha! Idag ska jag ta det lugnt, ligger just nu i badet och har kopplat in mobilen i min nya högtalare jag fick på julafton. Ska ta det lugnt hela dagen, har inga planer så det ska bli lite skönt faktiskt!
Julafton
Little sis
Finaste tiden på året
Det är julafton snart.. Jag kan inte förstå det.. Julen är bland det bästa jag vet, jag har alltid älskat julen jättemycket. När jag var liten sprang jag alltid runt i tomtekläder, kunde inte sova, det var pyntat i hela lägenheten och det låg massa julklappar under granen. Det var kallt och snö på marken (iaf några julaftonar haha). Men nu har jag ingen julkänslan alls, det är ju fan varmare nu än vad det var på midsommar. Min kompis sa tidigare idag att "man kan ju fan ha shorts på sig".
Vi älskar saker så mycket och sen blöder vi i hjärtat
Varför så tom?
För det han sa var skitsnack
Ångest
"Jag har ångest. Den trycker precis innanför skallbenet, som en ihärdig migrän man känner för att slita ut ur huvudet. Den är inte extremt i sin smärta at first, men tillslut får man panik av ångest. Jag blir tokig på den, vill skrika åt den eller desperat be den lämna mig. I alla de böcker jag läser står det om att den enda vägen till att slippa ångesten, är att acceptera det som gör ont.
Det finns händelser som jag har väldigt svårt att acceptera.
Jag försöker och försöker, men jag kommer aldrig hela vägen. Det är fortfarande en del av mig som är långt från tryggheten. Istället för att acceptera att det som har hänt, har hänt – så vill jag desperat skriva om vissa kapitel. Jag vill så gärna få chansen att göra om vissa beslut eller spela om specifika samtal. Varenda bok om vägen till lycka säger att accepterandet är det viktigaste för att klara av det jobbiga man drabbas av i sitt liv, men jag verkar inte vara så bra på det där med accepterandet. Jag känner för starkt, önskar för intensivt och accepterar för svagt.
Jag försöker verkligen leva mitt liv så rätt som möjligt, långt borta från sånt som kan ge ångest och jag försöker att tänka positivt så långt det bara går. Jag vet inte om det är gammal ångest som har kommit ikapp mig. Kanske är det nu, när jag lever mitt liv precis så som jag önskar, som jag också får upp alla de ångestmolnen jag tidigare inte orkat ta tag i. Jag vet inte.
En stor del av livet verkar, av mina 17 år att döma av hittills, gå ut på att lära sig leva med saker som skaver. Ett läkande hjärta, en sjukdom, sårade människor, oönskade händelser, döden. Jag försöker hela tiden hitta nya knep för att inte låta ångest sprida sig i mig, försöker hålla den kontrollerad, men det är svårt. Det har alltid varit det, som jag kan minnas. Om jag inte skulle må dåligt över det jag mår dåligt över nu, skulle det vara något annat. Alla människor bär på smärta i olika former. Alla. Men även om jag vet om det, kan jag inte låta bli att önska bort just mina jobbiga tankar. Jag vet att de säkert skulle ersättas med nya, men det kan inte hjälpas. Jag önskar så gärna bort dem i alla fall."
- Michaela Forni
Jag såg dig igen
Jag drömde om dig inatt igen, som jag gör nästan hela tiden. Det var längesen jag såg dig, men i drömmen var du likadan som alltid. Det var skönt att se att du ler och är glad, för det är allt jag vill att du ska vara.
Två nya permanenta saker på min kropp
Hello. I torsdags hade jag en till sittning hos tattoon och så här blev resultatet. Jag gjorde två samtidigt och det var lite lagom jobbigt efteråt med två svullna armar. På vissa ställen gjorde det riktigt ont men på vissa var det inte så farligt.
För vi i sa14m åker till Verona
I tvåan när man går i samhäll media här i Falköping åker vi till Verona på ett sånt där utbytesgrejs. Vi åker dit och sen kommer dom till oss. Vi kommer att bo var och en i värdfamiljer och sen samma person som jag kommer bo hos kommer sedan att bo hos mig! Vi i klassen tog lite bilder förut som vi ska skicka till dom, sen ska vi bli ihopmatchade med en av dom där nere i Verona!
Sitter i skolan och kollar på film
I swear I hear some new bullshit everyday I'm wakin' up
Att känna saknad
"Jag försöker att vara stark och aldrig tycka synd om mig själv längre, anser att jag inte har rätten till det efter en så lång tid, men ibland är det så svårt. Så svårt att vara stark och inte få tycka att det faktiskt är skitjobbigt. Att gå vidare helhjärtat och inte vända sig om.
Jag har tränat hjärnan mycket på ämnet positiva tankar. Försöker att smälta min sorg och alltid se det positiva. Skäms över att känna sorg när jag har så mycket glädje i mitt liv. Men i vissa stunder är det så svårt. Vissa stunder finns den bara där, rakt framför mig och omöjlig att se förbi. Jag har lärt mig att acceptera den och tittar rakt på den. Känner den i hela min kropp. Sorgen över att inte få vara med den jag älskar. Det är en smärta jag lärt mig leva med och jag vet inte om det är lite sorgligt, ungefär som att vissa måste lära sig att leva med en sjukdom. Jag har lärt mig leva med att varje morgon vakna upp och känna saknad. Jag undrar om man i vissa fall måste acceptera att en saknad aldrig kommer lämna kroppen. Ungefär som om någon dör ifrån en. Man saknar resten av sitt liv, men vet att man aldrig kommer få det tillbaka.
Ibland kan jag inte låta bli att gå ner på knä och nästan desperat be, till vem? Jag vet inte. En bön om att den känslan någon gång ska lämna min kropp. Att min saknad någon gång ska förvandlas till längtan."
- Michaela Forni
Det fanns en kille här i stan som jag tänker på typ varje dag. Han har mitt hjärta i förvar, men aldrig ser jag honom mer 🎧
Medan många av mina vänner i min ålder är ute och festar nu ikväll sitter jag istället hemma och myser. Är faktiskt inte så mycket på festhumör nu för tiden känns det som. Eller jo egentligen kanske, men jag umgås mycket mer med mina äldre vänner än dom i min ålder. Och eftersom jag fortfarande är 17 kan jag inte hänga med de äldre så mycket på utekvällar, bara på förfesten haha :( Snaaart hänger jag med! Men jag blir dessutom så trött nu när det är vinter och kallt. Jag sitter hellre hemma med lite fina folk istället för att gå ut just nu. Dooock längtar jag till nyår, någon som vet någon rolig fest?