malintorstensson.blogg.se

Höstlov har vi nu och det är sååå skönt. Det behövdes verkligen nu. Jag tycker inte att vi haft det jobbigt i skolan men läxor osv, men det var bara skönt att inte behöva gå upp tidigt nu på ett par dagar. Överlag nu i tvåan tycker jag personligen att det inte varit jobbigt alls faktiskt. Vi har definitivt inte haft lika mycket att göra som vi hade i ettan. Men många som går i trean nu sa att tvåan var jobbig så vem vet, det kanske blir jobbigare sen. 

Hursomhelst, jag sitter nu i soffan och ska snart traska iväg till träningen. Sen efteråt ska jag dra mig mot Evelina, där jag ska sova inatt. Vi ska ha lite mys med film och gott att äta!

Under ett tag nu har jag haft det svårt med att gå till träningarna. Innan skulle jag aldrig kunna missa en enda träning, verkligen aldrig, men nu har det bara varit så svårt att gå dit. Min motivation försvann. Jag hade i princip bara en motivation och när "den" försvann var det som jag försvann också. Viljan hade jag inte fullt ut heller och träningarna kändes mer som ett måste. Vissa gånger när jag gick dit vände jag hem istället. Jag gick dit och ställde mig utanför och väntade på att få gå in när det helt plötsligt bara inte gick längre. Tänk att folk kan påverka en sådär. Därför har jag hoppat över några träningar ibland. 

Men nu det senaste har jag varit tillbaka! Nu kör jag äntligen hårt igen! Men dock är det ju så svårt att komma tillbaka, även om det inte är så många träningar jag hoppade över så tappar man konditionen väldigt snabbt eftersom vi har så intensiva träningar. Men det ska bli bra igen, jag håller på att bygga upp mig själv och det känns bra att vara tillbaka som vanligt igen. 

Det finns några låtar som jag älskar, verkligen ä l s k a r och jag tröttnar liksom inte på dom heller. Men de är också de låtarna som gör lite sådär extra ont inombords, men som man fortsätter att lyssna på för att minnas det som var, det som inte längre finns. Varför jag älskar dom är för att de bär med sig så väldigt många minnen, och det är också därför jag samtidigt hatar dom. Don't get me wrong, jag älskar dom, men jag hatar dom för att jag älskar dom. Just dessa minnen som finns i dessa låtar är oslagbara, och jag saknar dom som jag vet inte vad. Önskar jag kunde berätta varje låts minnen.

 

 

All of me - detta är helt klart den värsta utav de alla. Jag älskar den men den bär på de finaste minnena, men jag kan inte lyssna på den längre. Den är ifrån när vi var där en majnatt i gräset. 

 

Read all about it - "Lyssna på den här så somnar du".. 

 

 Skitsamma - "Finns det någon låt som beskriver dig?" 

 

Länge leve vi - "alltid vi"

 

Själen av en vän - Ännu en sån vi alltid lyssnade på, och nu handlar den om dig från mig

 

Thinking out loud - Åka bil

 

See you again - ....

 

Just friends - öh ja

Förra helgen hade vi också fest.. Blir mycket nu. Några vänner hade hyrt en lokal och jag gick dit med mina fina tjejer på bilden ovan. Det var sååå kul tyckte jag, även om det blev lite konstigt och så haha, så var det en riktigt rolig kväll och natt. Allt börjar bli bättre nu, livet känns lättare än vad det gjort på åratal. Jag börjar nog hitta tillbaka.

Sara i min klass fyller år idag, så i fredags hade vi lite firande för henne. Eller okej, ganska stort firande fixade hon. Först var vi bara de "närmsta" som åt tillsammans och så, hade det lite roligt och mysigt! Sen kom alla andra och det blev fuullt!

 Låter såren bara rivas om, för känslomässigt är det milavstånd

 Du ser mig som ett tidsfördriv, jag trodde jag var mer än så

Jag har tröttnat på de sättet du behandlar mig

Du har haft min chans, jag var din ett tag