Hjärtat går på grund
"Våra liv kan kännas tomma och iscensatta, tänk om vi redan är döda, här istället vi straffas. Det äter upp mig inifrån, självkänslan ligger i respirator så skadad och väntar. Den positiva lilla tjejen är försvunnen. Blicken är tom, kapitel 17 är ba' mörker. Varför spelar spegeln ett spel mot mig? Varför gråter livet, när döden alltid ler mot mig? Hur ska jag bete mig i sociala sammanhang, när kroppen har panik och hjärnan vill spela på samma band?
Jag hatar att jag hatar mig, är trött på att vara trött, ensamheten förför mig varje dag jag kliver upp. Det känns som första dagen i skolan, ja fast varje dag. Nervositeten kidnappar min mage fram och tillbaks.
Om jag kunde lita på mig själv och sluta söka svar, då kanske ni skulle se mig som någon som var lika bra. "
Jag hatar att jag hatar mig, är trött på att vara trött, ensamheten förför mig varje dag jag kliver upp. Det känns som första dagen i skolan, ja fast varje dag. Nervositeten kidnappar min mage fram och tillbaks.
Om jag kunde lita på mig själv och sluta söka svar, då kanske ni skulle se mig som någon som var lika bra. "
Kommentarer