Jag vet att jag lovade att alltid köra på, men ibland så bara känns det som det inte kommer gå.
Smsat med min kusin ett tag, inte träffat henne sedan jag var typ 11.. Inte träffat någon på den sidan av släkten förutom farfar och en farbror sedan jag var typ 11, a lot have happened.
Men kusinen gav mig numret till en i släkten, faktiskt en i familjen. Saknar han så jävla mycket.
Ibland tänker jag att jag vill spola tillbaka tiden. Inte för att uppleva allt igen, utan för att istället se på, även fast jag vet varje scen i huvudet. Varför blev det så? Någon som har nåt svar? Hjälp mig.
Ibland tänker jag att jag vill spola tillbaka tiden. Inte för att uppleva allt igen, utan för att istället se på, även fast jag vet varje scen i huvudet. Varför blev det så? Någon som har nåt svar? Hjälp mig.
Jag saknar dig, saknar dig min bror. Jag sa jag saknar dig, mer än vad du tror.
Det ska inte behöva va så.
Det ska inte behöva va så.
Kommentarer