Egentligen önskar jag en helt annan sak, egentligen skulle jag vilja säga något helt annat. Men det kan jag inte, men jag är ju inte helt ovan heller. Vad finns det att säga egentligen? Nä det vet jag inte, orden formas inte faktiskt. Tiden går sakta igen, nästintill att den står still. Man väntar. Ända in på natten väntar man. Men det spelar ingen roll, jag är tillbaka på ruta ett.