2015, you will not be missed
För ett år sedan, i slutet av 2014, intalade jag mig själv att det kommande året skulle vara det bästa någonsin. Men det blev inte så.. Far from it, men det var nog ingenting jag egentligen trodde på heller för den delen. Detta året har burit med sig så väldigt många saker som har varit tufta. Visst, året har gått så jävla fort, som man säger varje år. Men den person jag var för ett år sedan är långt ifrån den person jag är idag. Det känns som att det som hände i typ februari, var 2 år sedan. Under detta år har jag förändrats, och det känns nästan som jag är en ny människa. I allafall om man jämför med hur jag var då.
Detta året bar med sig en heel del "first times". Det var första gången jag blev självsäker i mig själv, någonsin. Första gången jag kunde ta på mig en bikini utan att tycka fööör illa om mig själv. Första gången jag började säga emot det som inte fick mig att må bra. Första gången jag gav en speciell person en tredje chans i mitt liv, och första gången jag insåg att jag aldrig borde göra det igen. Det var första gågen jag träffade en annan människa som började betyda en hel del. Det var första gången jag började umgås med andra personer än dom jag alltid var van vid. Tidigare var vi alltid en tjejgrupp ungefär, alltid samma människor, aldrig andra. Jag bröt mig ur och hittade andra grupper.
Det var första gången jag alltid hade någon vid min sida varje gång det blev jobbigt i livet, något jag inte heller var van vid, då många är bra på att lämna när det blir jobbigt för någon, vilket är sämsta saken någonsin man kan göra i det läget. Det var första gången jag började tänka från ett annat perspektiv, eller egenligen blev tvingad till det, men som gjorde saker bättre i längden. Första gången jag hade en "riktig" hemmafest, och antagligen sista gången också. Haha nä skoja. Första gången jag gjorde tre tatueringar på samma år. Första gången jag kände mig viktig för någon på riktigt.
Det var första gången jag alltid hade någon vid min sida varje gång det blev jobbigt i livet, något jag inte heller var van vid, då många är bra på att lämna när det blir jobbigt för någon, vilket är sämsta saken någonsin man kan göra i det läget. Det var första gången jag började tänka från ett annat perspektiv, eller egenligen blev tvingad till det, men som gjorde saker bättre i längden. Första gången jag hade en "riktig" hemmafest, och antagligen sista gången också. Haha nä skoja. Första gången jag gjorde tre tatueringar på samma år. Första gången jag kände mig viktig för någon på riktigt.
Egentligen kan jag dra upp hur många first times som helst, men det blir för mycket att skriva. Detta är bara en sammanfattning om året, detaljer kommer komma i kommande inlägg. Jag är ändå både tacksam och.. inte tacksam för året. 2015 är ingenting jag kommer sakna, inte alls.
Kommentarer